Lörans hamnförening
50 år
En kort historik om föreningens verksamhet 1962-2012
Bakgrund
På Löran har det alltid funnits någon form av organiserat ansvarstagande för ordning och reda och bästa möjliga sammanhållning inom hamnområdet. Redan på 1600-talet fanns det en kunglig förordning om vilka regler som skulle gälla i landets fiskehamnar och på vilket sätt ordningen skulle upprätthållas. I flera hundra år fanns det hamnfogde och hamnrätt och på särskilda hamnstämmor fattades beslut om gemensamma angelägenheter. På Löran gällde denna ordning ända fram till början av 1900-talet. Sedan tog den allmänna rättsskipningen i samhället över och hamnmötena ändrade karaktär. Men ända fram till mitten av århundradet var det i huvudsak frågor som rörde fisket som avhandlades och det var bara yrkesfiskarna i hamnlaget som samlades till möte.
När allt fler av de boende i hamnen började ägna sig åt annan sysselsättning och fiskarstugorna blev fritidshus med arrendetomter uppstod behov av en annan sorts intresseförening. Därför bildades 1962 en förening för alla arrendatorer på Löran oavsett om de var yrkesfiskare eller inte. Den fick namnet Lörans hamnförening.
Liten förening med blygsam aktivitet
På initiativ av Gösta Styf hölls det första mötet den 27 oktober 1962. Det var åtta lörabor som bildade föreningen och till ordförande i den första styrelsen valdes Otto Sillman. Ledamöter blev Henry Sjöberg, Sven Hägg,Olle Sundmanoch Gösta Styf. Högst upp på dagordningen för mötet stod två frågor. Den ena handlade om att få gränserna för fiskevattnet fastställda och den andra gällde möjligheterna att rädda den gamla mangelboden som var i mycket dåligt skick. En välkänd jurist anlitades för att reda ut fiskerättsfrågan medan en s k långbänk påbörjades i mangelbodsfrågan. Men medan frågan om fiskevattensgränsen aldrig fick något riktigt svar så blev det faktiskt en ny mangelbod till slut. Två medlemmar satsade egna pengar, kommunen bidrog med en slant och resten togs ur föreningens kassa. 1979 invigdes boden med ett hamnmöte som kom att följas av många fler.
Det var ingen vidare aktivitet i föreningen till en början. Faktum är att det dröjde sju år från bildandet innan det kallades till nästa möte. Föreningen hade vid det laget 15 medlemmar och det handlade då om att få dåvarande markägaren Sjöfartsverket att laga trasiga bryggor. På det tredje mötet, som inte hölls förrän 1972, diskuterades det bristfälliga brandskyddet i hamnen (en diskussion som fortfarande pågår) och nästa gång, 1974, inleddes ett intensivt arbete för att få kommunen att anlägga en parkeringsplats. Sommartid var det då ett veritabelt trafikkaos på Löran. Bilar parkerades lite hur som helst fram till 1977 då den stora parkeringsplatsen stod klar att använda och då ännu oavslutade ansträngningar påbörjades för att få den lilla p-platsen inne i hamnområdet stängd.
Verksamheten och medlemsantalet ökar
Efter ännu ett år utan någon mötesverksamhet blev det från 1976 en helt annan aktivitet med flera styrelse- och medlemsmöten varje år. Några yngre förmågor valdes in i styrelsen och föreningen antog stadgar som innebar att medlemsunderlaget kunde breddas. Det blev nu möjligt även för lörabor utanför hamnområdet och deras familjemedlemmar att ansluta sig till föreningen.
Hamnfester började arrangeras och subventionerade priser för medlemmar innebar att medlemsantalet ökade mycket snabbt.
1991 hade föreningen 91 medlemmar.
Den allra första hamnfesten hölls på Runan, sedan länge nedlagd restaurang i Sundsvall, någon gång under hamnföreningens allra första år. Sedan hölls det fester på Dingersjö värdshus, hembygdsgården i Njurunda, Wärdshuset Lanternan och Restaurang Lörudden. Numera har föreningen ett eget tält för hamnfester och andra sammankomster. Festligheterna har också blivit fler, vilket sannolikt har bidragit till att medlemsantalet 2012 är så stort som 160.
Midsommarfester för barnen har länge arrangerats, först i privat regi och senare som en del av hamnföreningens verksamhet. På senare år har även valborgsmässofirande och en samling i samband med Lysnatta i augusti blivit en tradition i föreningen.
Ända fram till mitten av 1980-talet var yrkesfisket och fiskerätten en angelägenhet för hamnföreningen som årligen betalade arrende till kommunen för det fiskevatten som i ett kungligt privilegiebrev donerades till Sundsvall i samband med stadens grundande. Fiskarna fick sedan betala en avgift till föreningen för de fasta fiskeplatser som de nyttjade. Men 1986 övergick kommunen till att ta ut arrendet direkt från yrkesfiskarna och därmed försvann fiskerättsfrågorna från dagordningarna på föreningens möten.
Föreningen får ansvaret för skötseln av hamnen
I mitten av 1980-talet blev ägandet av hamnområdet en fråga som diskuterades flitigt på hamnmötena. Vid det laget var det Fiskeristyrelsen som ägde marken och staten ville nu göra sig av med alla mindre fiskehamnar. 1985 fick hamnföreningen ett erbjudande från Statens förhandlingsnämnd om att köpa Lörans hamn för
500 000 kronor. Det hela slutade dock med att Sundsvalls kommun köpte hamnen för en mindre summa.
Med kommunens köp av marken inleddes ett nytt förhållande mellan arrendatorer och markupplåtare. Ett skötselavtal förhandlades fram som innebar att kommunen mot ekonomisk ersättning uppdrog åt hamnföreningen att svara för skötsel och visst underhåll av hamnområdet och hamnanläggningen. Med uppehåll under någon period med avtalslöst tillstånd gäller en sådan överenskommelse än idag, om än med andra villkor än de ursprungliga.
I samband med omförhandling av skötselavtalet och inköp och montering av Y-bommar i hamnen lades det ner mycket arbete tillsammans med intresseföreningarna på Brämön och Kalven som Lörans hamnförening idag har ett väl fungerande samarbete med, ett samarbete som avsevärt har förbättrat klimatet i umgänget lörabor och brämöbor emellan. Föreningarna har på 2000-talet en gemensam hamnkommitté som bl a ansvarar för fördelningen av båtplatser i hamnen och ser till att alla berörda hjälps åt med den årliga isättningen och upptagningen av Y-bommar. Lörans hamnföreningen lånar ut båtvagn och hyr ut uppställningsplatser för privata vagnar och för vinterförvaring av båtar.
I samarbetet med markägaren ingår också att föreningen ska ha möjlighet att yttra sig innan kommunen beviljar nya byggnadslov inom hamnområdet.
Trafikproblemen kvarstår
Under alla år som föreningen verkat har trafikfrågor och parkeringsproblem varit mycket vanligt förekommande ärenden på styrelse- och medlemsmöten. Den parkeringsplats som kommunen anlade visade sig mycket snart vara otillräcklig och efter påtryckningar från föreningen byggdes den ut.
Men trafikstörningarna och parkeringsbekymren har fortsatt att orsaka mycken oro och irritation bland medlemmarna. Föreningen har på flera olika sätt försökt begränsa trafiken in i själva hamnområdet och minska ner fordonens hastighet, dock utan att lyckas tillräckligt bra enligt de flestas mening.
Vägunderhållet inom hamnområdet och snöplogningen vintertid ombesörjs på uppdrag av hamnföreningen. Dräneringsarbeten har utförts av frivilliga krafter och flera insatser har gjorts för att rädda kvar gistvallarna i hamnen som de kulturminnesmärken de är. På väg in i föreningens andra 50-årsperiod är det på det området hög tid att göra nya insatser.
Promenadväg, fotbollsplan och bastu
Under 1990-talet och början av 2000-talet har föreningen gjort en hel del också utanför själva hamnområdet. En fotbollsplan, tillika festplats, har anlagts. Vägen mot Harudden och badstranden vid Lorthålet har röjts, grusats och försetts med spänger över de värsta surhålen. Från att ha varit tämligen igenväxt är den nu en fin och lättframkomlig promenadväg längs stranden. Labyrinten i närheten av fyren har räddats från att växa igen och området däromkring har röjts från sly. Vid havsstranden en bit norr om bebyggelsen på Löran har medlemmar byggt en bastu som är öppen för alla som vill ta ett bad.
Vid vändplanen och en bit upp efter allmänna vägen har föreningen låtit tillverka nya postlådeställ.
Förhoppningar om ny hamn och fiskemuseum
Samtidigt som Lörans hamnförening fyllde 50 år hösten 2012 pågick arbetet med en omfattande förstudie vars syfte är att påvisa vilka utvecklingsmöjligheter som finns för besöksnäringen på Löran och Brämön förutsatt att det sker en satsning på infrastrukturen i området. Det handlar då bl a om att hamnen på Löran måste byggas ut så att det blir fler platser för såväl ortsbefolkningens som gästande turisters båtar. Föreningens förhoppning är att detta ska vara möjligt att genomföra med hjälp av EU-medel och en del statliga och kommunala pengar. Skulle det lyckas kan i alla fall en av frågorna som diskuterades redan i föreningens barndom vara på väg mot sin lösning – större hamn så att de medlemmar som vill kan få en egen båtplats.
I förstudien finns också förslag på att i hamnföreningens regi förvandla den gamla isboden till ett fiskemuseum där besökare bl a ska kunna se hur dagens kustnära fiske efter strömming, sik och lax går till. Om man vill kan man se det som att hamnföreningen på nytt tar upp frågor som rör yrkesfisket på sin agenda. Redan innan museiplanerna förhoppningsvis förverkligas har det från föreningens sida lagts ner en hel del pengar och arbete på att sanera isboden från byggsten, sågspån och allsköns bråte.
Information om hur det går med förhoppningarna om fler båtplatser och ett museum får medlemmarna på 2010-talet på föreningens egen hemsida www.löranshamnförening.se
Även för en gammal hamnförening med ännu äldre anor att falla tillbaka på (föreningsmötena hålls numera i fiskarkapellet som ursprungligen uppfördes på 1600-talet) är det idag kommunikation på sociala medier som gäller.
avprickning och för lite information om vad som gäller i hamnen.
